Grekisk olympisk vinnare i Stockholm

I Pylos går vi förbi ett fint hus vid strandkanten som har en skylt med grekisk text innehållande "Stockholm" så vi blir nyfikna.

Jag frågar servitrisen på närmaste kaféet och blir gladeligen hänvisad till en man som sitter och dricker sin Frappe. ( Iskaffe )

Han berättar att i huset så har det bott en Olympisk guldmedalj vinnare. Han vann guld vid Olympiskaspelen i Stockholm 1912 och var tydligen en stolthet för Pylos stad.

Han tävlade i klassiskt jämfotahopp utan sats!

På skylten står det också att han dog år 1913 alltså året efter olympiaden i Stockholm bara 25 år gammal.

Mannen på kafét kunde även förklara detta. Denna Grekiska olympiamästaren hade deltagit i krig mot Turkarna men inte dött i strid utan av någon febersjukdom som idag går att bota ned antibiotika.

Louise och jag tackar mannen för historielektionen och fortsätter vår promenad upp till den maffiga borgen som ligger och försvarar den stora bukten utanför Pylos.

Här växer jättelika Aloe Vera kaktusar.

Grekisk förtöjning

Vad gör man om man måste ligga vid en betongkaj där det inte finns något att förtöja i? Inga pollare eller moringar att knyta fast sin båt i, bara en slät betongkaj...

Jo, då knackar man sig ner i betongen och gör ett hål så armeringsjärnet friläggs.

Sedan knyter man helt sonika fast sin förtöjningstamp i armeringsjärnet.

Grekerna de är produktiva minsann! Undrar om det håller för Mon Ami's 30 ton?

Grekisk förtöjning i Pylos.

 

Passerar gränsen mellan Egeiskahavet och Joniskahavet

Egeiskahavet är vattnen i östra Grekland mellan Grekland och Turkiet. Alla öar här hör till Grekland och nästan inga till Turkiet. I Egeiskahavet blåser bl.a. Melthemivindarna från Nordväst på sommaren och kan då vara ca 20 m/s i tre dygn eller så. Då är det bara att stanna i hamn. Melthemivinden skapas när det är högtryck över Turkiet och lågtryck över Grekiska fastlandet. Dessa båda lufttryck skapar två motgående virvlar som matar ner den kraftiga Melthemivinden över Egeiskahavet.

Joniskahavet är vattnen väster om Grekland och söder om Italienska stöveln. Här är det betydligt lugnare väder. Den vanligaste vinden på Joniskahavet kommer även den från nordväst men är inte alls så kraftig som Melthemivinden i Egeiskahavet.

I både alla Grekiska farvatten så är det på sommarmånaderna ganska stilla på natten och förmiddagen och börjar blåsa efter lunch från nordväst. Ganska kraftigt på Egeiskahavet och lite mer lagom på Joniskahavet. Så vill man ha häftig segling i Grekland så skall man segla i Cykladerna i Egeiskahavet där bl.a Naxos ligger. Men vill man segla lite behagligare så bör man välja Joniskahavet där bl.a Lefkas ligger. Eller i kanten mot Turkiet vid tex Kos eller Samos.

Vi seglar med vår segelbåt, en Beneteau 57, "Mon Ami Of Sweden" västerut söder om Peleponnisos efter ha rundat hela Egeiskahavet förutom Kreta.

Gränsen mellan Egeiskahavet och Joniskahavet går mitt på Peleponnisos med Corintkanalen i norr och den sydligaste udden på Peleponnisos vid namn AK. Tainaro.

Vi rundar udden AK. Tainaro och seglar åter ini Joniskahavet. Det blåser fortfarande kraftig motvind från nordväst och det är uppenbart att vi seglar åt fel håll. Skall man segla söder om Peleponnisos så skulle man nog föredra och segla österut så man fick medvind istället.

S/Y Mon Ami Of Sweden med Mats och Louise Warnqvist rundar udden AK. Tainaro och passerar gränsen från Egeiskahavet till Joniskahavet.

På svaj i Porto Kayio på sydligaste Peleponnisos.

Vi ankrar på svaj i Porto Kayio på mellersta sydudden av Peleponnisos.

Ett ganska speciellt ställe med några hus och tavernor längst stranden. Den här byn lever nog bara några månader på sommaren. Här verkar ingen bo permanent men ändå finns det ett hotell.

Det är här man hamnar om man försöker köra så långt söder ut som det går på fastlandet i Europa förutom Gibraltar. Vi är även söder om den italienska stöveln.

Det blåser kraftiga kastbyar och fallvindar från bergen och vårt ankare draggar ett 15 tal meter över sjögräs innan det biter igen. Vi törs inte lämna segelbåten så det blir middag ombord men vår hund Theo måste alltid i land. Efter en orolig natt med ankarvakt så tar Theo och jag jollen in till land. Vi får köpa bröd från en av restaurangerna.

Theo älskar att åka jolle och jaga katter i Grekiska små byar.

Sista kajplatsen i Pylos

Pylos ligger vid en stor nästan sluten bukt på östra Peleponnisos. En strategisk hamn som skyddat bra den Franska flottan i krig mot Turkarna.

Trots att vi inte kommer så sent så är hamnen helt full men några lokala fiskare vinkar att vi kan ligga nedanför deras båtar. De har sina båtar på land och håller på och målar och snickrar. Vi lyckas precis få plats med vår nästan 18 meter långa segelbåt. 

Jag får ta ström ur de Grekiska fiskarnas sladdvinda. En mycket tunn sladd i förhållande till vår 64 Ampare kabel. Jag var orolig att vi skulle förbruka för mycket ström så att deras säkring skulle bryta. Jag fick stänga av alla batteriladdare och varmvattenberedare och bara köra tvättmaskinen så vi fick tvätta kläder först. När tvätten var färdig kunde vi slå på en batteriladdare i taget och strömmen och säkringen höll faktiskt hela natten. Förmodligen så hade de satt i en spik istället för säkring?

Jag bjöd de Grekiska fiskarna på varsin Mythos öl som tack för strömmen. Senare fick vi en liter hemmagjort Rosévin tillbaka. Det smakade fruktansvärt och vi fick hälla bort det.

Grekiskt hemmagjort Rosévin smakade fruktansvärt!

Koroni - En stad utan hamn

Idag har vi seglat ganska långt igen. Från Kayio på mellersta halvön av Peleponnisos til staden Koroni på den västra halvön. Idag var seglatsen drygt 40 distansminuter. Vi kunde segla bitvis men sedan vände vinden och det blev motor sista biten.

Framme i Grekiska Koroni ankrar vi utanför stadens kaj. Här finns ingen riktig hamn utan de lokala fiskebåtarna ligger utdragna ca 10 meter från kaj för att inte slå emot när vågorna går höga.

Vi ankrar med Mon Ami på svaj några hundra meter ut och tar jollen in till land. Men inte heller jollen kan vi förtöja vid kajen pga vågorna. Vi får lägga en tamp runt en av fiskebåtarnas stora vinschar som den har för att dra upp näten. På så sätt kan vi dra ut jollen från kajen så den inte slås sönder av vågorna.

Vi fick syn på Mon Ami för ankar genom de smala gränderna i Koroni.

Fantastiska badvikar på Grekiska Nisos Elefonisos på södra Peleponnisos

Så har vi kommit längst ut på första (östra) av de tre halvöarna som utgör södra Peleponnisos.

Här på Nisos Elefonisos visar det sig vara fantastiska badvikar och sandstränder. 

Vi ankrar över sandbotten på ca 7 meters djup och vattnet är alldeles turkosfärgat och man ser botten och vårt ankare tydligt.

Vi tar jollen in till stranden och promenerar bland palmbladsparasoller och solstolar.

Vi har soligt och fint väder med 28 grader och gläder oss lite extra när vi läser om seglingsvänner hemma i Sverige som har 13 grader och regn när de kryper in och gömmer sig i ruffen.

Det är härligt att segla i Medelhavet. Det kan vi rekommendera fler att göra.

Mon Ami ligger för ankar i Nisos Elefonisos på sydöstra spetsen av Peleponnisos väl skyddad för vind men svallvågor från stora fraktfartyg rullar in i bukten. Här utanför går farleden till Athen och vidare upp till Istanbul och Svartahavet.