Steni Vala på Nisos Alonnisos med sälar och grunt vatten.

På ön Alonnisos går vi först in i hamnen dit färjorna går. Det är den största hamnen i själva byn Alonnisos. Här finns bara fiskebåtar men flera platser lediga så vi ropar på VHF-radion och hamnkaptenen hänvisar oss till en plats långsides vid betongkajen. Det visar sig gå in alldeles för mycket svallsjö så vi tvingas lägga loss direkt och lämna hamnen.

Vi fortsätter istället till en vik på östra sidan av Alonnisos som heter Steni Vala. Detta ställe har vi fått rekommenderat av vår segelbåtsgranne i Porto Carras.

Det ligger redan fyra segelbåtar förtöjda med aktern mot de lika många restaurangerna i den pytte lilla byn. Här måste man ankra och backa in eftersom alla liksom vi har ankarspel och ketting i fören.

Det visar sig dock för grunt för vårt roder som sitter längst bak direkt efter akterspegeln och sticker nästan 2,5 meter djupt. Rodret tar i botten innan vi når fram till kajen då vi har fyra meter kvar. Det är för långt för vår landgång. Vi är trötta efter en lång dags segling från Skiatos så vi beslutar att ligga kvar och får gå på grannlåten i land. 

Jag dyker ned och flyttar de värsta stenarna runt rodret så det är ingen fara. Det rycker ganska kraftigt i våra knap av de långa förtöjningslinorna så vi får användning av de extra gummi-ryckdämpare som jag köpt hemma på Hjertmans i Karlstad.

Byn är trevlig men alla restauranger är tomma och stänger nog för säsongen så fort vi betalat vår middag. Det verkar som 15 Oktober är ett vanligt datum då restaurangerna i Grekland stänger för säsongen.

Här finns även en sjukstuga för sälar! Vi visste inte ens att det finns sälar i Medelhavet.

Steni Vala på ön Nisos Alonnisis i norra Grekland.

S/Y Mon Ami förtöjd med långa tampar för att rodret inte skall ta i botten.