Position Tracking Mon Ami on PredictWind

måndag 29 juni 2015

Grekisk olympisk vinnare i Stockholm

I Pylos går vi förbi ett fint hus vid strandkanten som har en skylt med grekisk text innehållande "Stockholm" så vi blir nyfikna.
Jag frågar servitrisen på närmaste kaféet och blir gladeligen hänvisad till en man som sitter och dricker sin Frappe. ( Iskaffe )
Han berättar att i huset så har det bott en Olympisk guldmedalj vinnare. Han vann guld vid Olympiskaspelen i Stockholm 1912 och var tydligen en stolthet för Pylos stad.
Han tävlade i klassiskt jämfotahopp utan sats!
På skylten står det också att han dog år 1913 alltså året efter olympiaden i Stockholm bara 25 år gammal.
Mannen på kafét kunde även förklara detta. Denna Grekiska olympiamästaren hade deltagit i krig mot Turkarna men inte dött i strid utan av någon febersjukdom som idag går att bota ned antibiotika.

Louise och jag tackar mannen för historielektionen och fortsätter vår promenad upp till den maffiga borgen som ligger och försvarar den stora bukten utanför Pylos.
Här växer jättelika Aloe Vera kaktusar.







Grekisk förtöjning

Vad gör man om man måste ligga vid en betongkaj där det inte finns något att förtöja i? Inga pollare eller moringar att knyta fast sin båt i, bara en slät betongkaj...
Jo, då knackar man sig ner i betongen och gör ett hål så armeringsjärnet friläggs.
Sedan knyter man helt sonika fast sin förtöjningstamp i armeringsjärnet.

Grekerna de är produktiva minsann! Undrar om det håller för Mon Ami's 30 ton?


Grekisk förtöjning i Pylos.

 

söndag 28 juni 2015

Passerar gränsen mellan Egeiskahavet och Joniskahavet

Egeiskahavet är vattnen i östra Grekland mellan Grekland och Turkiet. Alla öar här hör till Grekland och nästan inga till Turkiet. I Egeiskahavet blåser bl.a. Melthemivindarna från Nordväst på sommaren och kan då vara ca 20 m/s i tre dygn eller så. Då är det bara att stanna i hamn. Melthemivinden skapas när det är högtryck över Turkiet och lågtryck över Grekiska fastlandet. Dessa båda lufttryck skapar två motgående virvlar som matar ner den kraftiga Melthemivinden över Egeiskahavet.

Joniskahavet är vattnen väster om Grekland och söder om Italienska stöveln. Här är det betydligt lugnare väder. Den vanligaste vinden på Joniskahavet kommer även den från nordväst men är inte alls så kraftig som Melthemivinden i Egeiskahavet.

I både alla Grekiska farvatten så är det på sommarmånaderna ganska stilla på natten och förmiddagen och börjar blåsa efter lunch från nordväst. Ganska kraftigt på Egeiskahavet och lite mer lagom på Joniskahavet. Så vill man ha häftig segling i Grekland så skall man segla i Cykladerna i Egeiskahavet där bl.a Naxos ligger. Men vill man segla lite behagligare så bör man välja Joniskahavet där bl.a Lefkas ligger. Eller i kanten mot Turkiet vid tex Kos eller Samos.

Vi seglar med vår segelbåt, en Beneteau 57, "Mon Ami Of Sweden" västerut söder om Peleponnisos efter ha rundat hela Egeiskahavet förutom Kreta.

Gränsen mellan Egeiskahavet och Joniskahavet går mitt på Peleponnisos med Corintkanalen i norr och den sydligaste udden på Peleponnisos vid namn AK. Tainaro.

Vi rundar udden AK. Tainaro och seglar åter ini Joniskahavet. Det blåser fortfarande kraftig motvind från nordväst och det är uppenbart att vi seglar åt fel håll. Skall man segla söder om Peleponnisos så skulle man nog föredra och segla österut så man fick medvind istället.

S/Y Mon Ami Of Sweden med Mats och Louise Warnqvist rundar udden AK. Tainaro och passerar gränsen från Egeiskahavet till Joniskahavet.

På svaj i Porto Kayio på sydligaste Peleponnisos.

Vi ankrar på svaj i Porto Kayio på mellersta sydudden av Peleponnisos.

Ett ganska speciellt ställe med några hus och tavernor längst stranden. Den här byn lever nog bara några månader på sommaren. Här verkar ingen bo permanent men ändå finns det ett hotell.
Det är här man hamnar om man försöker köra så långt söder ut som det går på fastlandet i Europa förutom Gibraltar. Vi är även söder om den italienska stöveln.

Det blåser kraftiga kastbyar och fallvindar från bergen och vårt ankare draggar ett 15 tal meter över sjögräs innan det biter igen. Vi törs inte lämna segelbåten så det blir middag ombord men vår hund Theo måste alltid i land. Efter en orolig natt med ankarvakt så tar Theo och jag jollen in till land. Vi får köpa bröd från en av restaurangerna.

Theo älskar att åka jolle och jaga katter i Grekiska små byar.



Sista kajplatsen i Pylos

Pylos ligger vid en stor nästan sluten bukt på östra Peleponnisos. En strategisk hamn som skyddat bra den Franska flottan i krig mot Turkarna.
Trots att vi inte kommer så sent så är hamnen helt full men några lokala fiskare vinkar att vi kan ligga nedanför deras båtar. De har sina båtar på land och håller på och målar och snickrar. Vi lyckas precis få plats med vår nästan 18 meter långa segelbåt. 
Jag får ta ström ur de Grekiska fiskarnas sladdvinda. En mycket tunn sladd i förhållande till vår 64 Ampare kabel. Jag var orolig att vi skulle förbruka för mycket ström så att deras säkring skulle bryta. Jag fick stänga av alla batteriladdare och varmvattenberedare och bara köra tvättmaskinen så vi fick tvätta kläder först. När tvätten var färdig kunde vi slå på en batteriladdare i taget och strömmen och säkringen höll faktiskt hela natten. Förmodligen så hade de satt i en spik istället för säkring?

Jag bjöd de Grekiska fiskarna på varsin Mythos öl som tack för strömmen. Senare fick vi en liter hemmagjort Rosévin tillbaka. Det smakade fruktansvärt och vi fick hälla bort det.

Grekiskt hemmagjort Rosévin smakade fruktansvärt!


Koroni - En stad utan hamn

Idag har vi seglat ganska långt igen. Från Kayio på mellersta halvön av Peleponnisos til staden Koroni på den västra halvön. Idag var seglatsen drygt 40 distansminuter. Vi kunde segla bitvis men sedan vände vinden och det blev motor sista biten.

Framme i Grekiska Koroni ankrar vi utanför stadens kaj. Här finns ingen riktig hamn utan de lokala fiskebåtarna ligger utdragna ca 10 meter från kaj för att inte slå emot när vågorna går höga.
Vi ankrar med Mon Ami på svaj några hundra meter ut och tar jollen in till land. Men inte heller jollen kan vi förtöja vid kajen pga vågorna. Vi får lägga en tamp runt en av fiskebåtarnas stora vinschar som den har för att dra upp näten. På så sätt kan vi dra ut jollen från kajen så den inte slås sönder av vågorna.

Vi fick syn på Mon Ami för ankar genom de smala gränderna i Koroni.


lördag 27 juni 2015

Fantastiska badvikar på Grekiska Nisos Elefonisos på södra Peleponnisos

Så har vi kommit längst ut på första (östra) av de tre halvöarna som utgör södra Peleponnisos.
Här på Nisos Elefonisos visar det sig vara fantastiska badvikar och sandstränder. 
Vi ankrar över sandbotten på ca 7 meters djup och vattnet är alldeles turkosfärgat och man ser botten och vårt ankare tydligt.
Vi tar jollen in till stranden och promenerar bland palmbladsparasoller och solstolar.
Vi har soligt och fint väder med 28 grader och gläder oss lite extra när vi läser om seglingsvänner hemma i Sverige som har 13 grader och regn när de kryper in och gömmer sig i ruffen.
Det är härligt att segla i Medelhavet. Det kan vi rekommendera fler att göra.


Mon Ami ligger för ankar i Nisos Elefonisos på sydöstra spetsen av Peleponnisos väl skyddad för vind men svallvågor från stora fraktfartyg rullar in i bukten. Här utanför går farleden till Athen och vidare upp till Istanbul och Svartahavet.

fredag 26 juni 2015

Skräckinjagande spindel promenad

Vid lunchen på en liten restaurang i Zarakas får vi beröm för vår skickliga tilläggning vid kajen bakom en segelbåt med engelsk besättning. De tipsade även om en vandringsstig över berget via en kyrkogård och ruiner.
Louise och jag tar med vår hund Theo och börjar vandra upp för berget.
Mellan träden har jättelika spindlar i massor spunnit sina spindelnät. ..mellan träden! Fatta hur stora de är. Spindlarna tar väl gråsparvar eller liknande storlek på bytena?
Vi får gå med en arm över huvudet för att inte få spindlarna i håret eller näten över ansiktet. Gissa vem som fick gå först?

Jättelik spindel som är så stor att den spänner sitt nät mellan träden!
Förutom spindlarna så var det en härlig vandring med underbar utsikt.
Segelbåten Mon Ami förtöjd i Zarakas på östra sidan av Peleponnisos. 



torsdag 25 juni 2015

Växlande väder under segel till Peleponnisos

Vi seglar ut från ön Hydra i solsken för att påbörja rundseglingen söder om Peleponnisos. Det kommer nästan en vecka. Åskan dundrar i bakgrunden över land. 
När vi närmar oss första hamnen, Zarakas på Peleponnisos så klara vi oss inte längre från regnet. Det fullständigt öser ner och sikten blir mycket dålig men ingen vind.
Vi tar in seglen och går sakta för bara 2 knop för att det värsta regnet skall ge sig och sikten blir bättre innan vi går in i den trånga viken i vinkel där byn Zarakas ligger.



Grekiska ön Hydra, Nisos Idra

Väl framme vid den Grekiska ön Hydra eller Nisos Idra som den heter på Grekiska så är det helt fullt i hamnen. Den lilla byn på Hydra ser jättetrevlig ut men det skulle vara mindre trevligt att trängas i hamnen med alla båtar och färjor och få ankarkättingarna i kors. Det är alldeles för varmt för en hamn så vi fortsätter till en egen vik på längre söderut på Hydra.
Hamnen på Hydra var full och för varm.
Egen vik på Grekiska ön Hydra / Nisos Idra var härligare än att trängas i hamnen.


Grekiskt tempel i Akra Sounio på syd spetsen av Attikihalvön utanför Athen

Nu korsar vi farvattnen utanför Athen och sätter kurs mot Hydra ca 45 distans söderut.
Vi passerar ett Grekiskt tempel i Akra Sounio på syd spetsen av Attikihalvön utanför Athen.
Det är lugnt väder så det blir mest motorgång.
Grekiskt tempel i Akra Sounio på syd spetsen av Attikihalvön utanför Athen.
Mats Warnqvist och jollen på akterdäck av segelbåten Mon Ami Of Sweden.



En dag för ankar i Porto Rafina

När ungdomarna nu mönstrat av så bestämmer vi oss för att ligga kvar i Porto Rafina en dag extra. Det är lyx. Vi brukar segla 30-50 distans varje dag. Nu skall vi ligga still för ankar på svaj. Vi har 230 V generator ombord så vi passar på att köra tvättmaskinen och städa. 
Jag försöker laga den trasiga nivåmätaren i dieseltanken men det är för fullt i tanken så jag får avbryta och vänta tills vi förbrukat mer diesel.

Espresso och glass på förmiddagen efter att vi handlat i en liten mini market butik. Vi fick en plastflaska med 1,5l grekiskt vin på köpet. Så vi var nog en bra kund.

Mats Warnqvist stortrivs.

Louise Warnqvist njuter av middagen.
Kväll i Porto Rafina. Där ute ligger Mon Ami på svaj.



Sara och Björn mönstrar av i Porto Rafina hamn nära Athens flygplats

Nu har första veckan av segling redan passerat och det är dags för vår dotter Sara Warnqvist och pojkvännen Björn Johanson att mönstra av S/Y Mon Ami för den här gången. De flög med oss till Thessanoliki flygplats men skall nu flyga hem från Athens flygplats.

Sara skall sommarjobba som undersköterska i Norska Trondheim och Björn som är tjänstledig från försvaret för läkarstudier skall in och jobba som attackdykare några veckor.

Vi släpper av dem i Porto Rafina hamn som ligger 40 minuters taxiresa från Athens flygplats. 
Det har varit härligt att ha det unga paret med ombord.

Sara Warnqvist och Björn Johanson mönstrar av i Porto Rafina hamn. Porto Rafina är en marina nära Athens flygplats


Inloppet till byn Zarakas på Peleponnisos

Det är tur man har GPSplotter!
Det hade varit nästan omöjligt att hitta inloppet til Zarakas på Peleponnisos. 
Trångt inlopp mellan bergen i vinkel "dog leg" höger.

Det osynliga inloppet till Zarakas. Det är tyr vi har GPSplotter!
Väl inne i Zarakas så finns det bara ett fåtal kajplatser så vi har tur som får plats. Hit kommer inga turister annat än seglare och någon Grekisk husbil.



tisdag 23 juni 2015

Svensk midsommar under segel i Grekland

Det är midsommarafton idag.
Under segel med kurs mot Rafina utanför Athen så firar vi Svensk midsommar ombord på segelbåten Mon Ami.

Vi seglar långsamt i ett par knop för slör och dukar upp ABBAs matjessill, Wasa Husman knäckebröd mm som vi släpat med oss från Sverige. Snapsen får vänta tills vi förtöjt. 
Strålande sol och medvind... Hemma på Hammarö så regnar det och är 13 grader.

Louise Warnqvist, Sara Warnqvist och Björn Johanson samt Mats Warnqvist firar midsommar ombord på segelbåten Mon Ami i Medelhavet.


Broöppning i Chalkis mellan ön Evia och Grekiskafastlandet

Vi går innanför den stora ön Evia som ligger utmed det Grekiskafastlandet norr om Athen.
Evia är en stor ö och 95 Nm lång och skulle därmed inte få plats i sjön Vänern.
Det smalaste sundet mellan Evia och fastlandet är i Chalkis eller Porthmos Evripou. Här fins den berömda dragbron som bara öppnar på natten.
Vi kommer till Chalkis på kvällen norrifrån och hittar en kajplats mitt bland kaféerna och bredvid en Nya Zealändsk segelbåt. Vi ligger på Evia sidan nära bron. 
Nu får man först gå till hamnkontoret ca 100 meter söder om bron på Evia sidan och betala. Broöppningen kostar ca 35 Euro. Sedan skall man gå till Port Police för att få förklaring på hur man skall göra.
När jag går till hamnkontoret så är det mycket strömt under bron. Medströms på förmodligen drygt 5 knop. - Det här blir spännande.
Port Police förklarar:
När bron öppnar så får ni inte kasta loss utan stanna vid kajen för tre stora fraktfartyg skall gå igenom före er. Sedan kommer vi kalla upp er på VHF-Radion på kanal 12 två gånger. Första gången vi ropar upp "Mon Ami" så är det bara för att ni skall göra klart ert skepp för avgång. Ni får inte kasta loss på första anropet! Sedan anropar vi igen en andra gång och då får ni okey att passera bron.
Ni skall vara beredda från kl 22 för vi vet inte vilken tid vi kommer att öppna bron. Det gör vi när strömmen har avtagit.
Ca kl 22:45 öppnades bron och de stora fraktfartygen skulle gå igenom först. Det var fortfarande medström och den första Tankern kom genom natten med en väldig fart i strömmen. Vi såg på AISen att den gjorde 10,2 knop när den prickade den smala öppningen och tutade vilt till jublande publik. Förmodligen behöver de ha styrfart genom vattnet för att kunna styra bra i strömmen men det såg klart livsfarligt ut men gick bra. De övriga två fraktfartygen gick nästan lika snabbt.

Nu ropade Port Police på VHF : "Sailing yacht Mon Ami. It's okey to pass the bridge"
Ca kl 23:15 passerar vi bron och ser att det är en dragbro där varje halva dras in under vägen.
Vi passerar galant och får hjälp av Nya Zealändarna, som också gått igenom bron, att förtöja vid kajen på södra sidan av bron.

Nu har klockan passerat midnatt. God Natt!

I väntan på broöppningen i Chalikis på ön Evia.

Bron i Chalkis, Porthmos Evripou är en dragbro och bron öppnar bara på natten. Brohalvorna dras in under vägen på båda sidorna.


Motor dramatik i strömt vatten

När vi skall runda nordvästra hörnet av ön Evia så är det mycket strömt. Här är tidvattnet ca 80 cm och det är som mest strömt ca 4 knop när vi går i ett smalt sund och rundar NV Udden på Evia. Det regnar spöregn och åskar på avstånd.

- Då hackar motorn och stannar nästan! Jag känner igen problemet, motorn får inget bränsle. Tanken är full så det måste vara skit i insuget eller i filtret. Snabbaste åtgärden är att växla bränsletank och hoppas att det får fart på motorn innan vi börjar driva i strömmen. Vi är bara ett tiotal meter från land så det är svårt att hinna kasta ankar om motorn skulle stanna helt.
Jag växlar över trevägsventilen till styrbords dieseltank och motorn får fart igen! Yes - Pust!
Då kan vi köra men denna bränsletank är nästan tom och långt nere på rött på mätaren så vi kan inte gå så långt som vi tänkt oss.

Då var det alltså inget fel på bränslefiltret eftersom det är gemensamt för båda dieseltankarna.
Nu kör Louise vidare i regnet medans jag river upp sängen för att komma åt den felande babordstanken. Det här har jag gjort en gång tidigare tillsammans med en Turkisk mekaniker uppe i Marmarasjön.
Jag drar upp insugningsröret och förväntar mig skit eller alger som stoppar dieselflödet - men inte så. TANKEN ÄR TOM!? Då måste det vara fel på nivåmätaren för uppe vid styrplatsen står bränslemätaren på fulltank! Jaha då har vi bara den lilla skvätten kvar i andra tanken som redan är på rött.
Nu måste vi ta oss kortaste vägen till närmsta hamn och tanka!

Louise tror in till kajen i AY. Konstantinos på Grekiskafastlandet men där fins ingen tankstation. Här finns ingenting mer än två tjocka och tandlösa Grekiska fiskare som inte kan engelska. Men det kommer man långt med. Gubbarna är vänliga och förstår att vi behöver Diesel. Snabbt är de nere i sin fiskebåt och kommer tillbaka med ett visitkort från en bensinmack. Vi ringer tillsammans upp macken och de hjälper mig att förklara att vi vill ha 500 liter diesel utkörd med tankbil. Det är helt naturligt här i Grekland. Här finns knappt några sjömarkar alls men gått om minitankbilar som säljer diesel vid kaj. Egentligen är det ännu bättre för då är det bara att ligga still vid kajen så kommer tankbilen till dig.

En timme senare så kommer tankbilen och fyller upp 250 liter i varje tank för 1,28 €/liter vilket var ganska billigt i vår utsatta situation. Också 10€ var till de grekiska fiskarna.  Sedan kan vi fortsätta vår färd söder ut mellan ön Evia och det Grekiska fastlandet. En upplevelse rikare och en nivåmätaren fattigare.

Mon Ami är en Beneteau 57 med en Yanmar dieselmotor på 160 HK med fyra cylindrar och turbo. Motorn drar ca 6,5 liter i timmen och vi har tre bränsletankar. 2x250l + 180 liter i reservtanken. På det kan vi alltså gå ca 100 timmar eller 700 sjömil. Vi har dessutom en Onan dieseldriven elgenerator på 9,5 kVA som drar 3-4 liter/ timme men den kör vi inte varje dag utan bara om vi behöver ladda ström efter att ha seglat i flera dagar.

Babords dieseltank under sängen med nödavstängningsventiler vid brand.
Tankar från minitankbil i AY Kostantinos.
Louise Warnqvist väntar på tankbilen.



söndag 21 juni 2015

The Windmill restaurant på Skiathos

Jag är tillbaka igen på The Windmill Restaurant på ön Skiathos denna gång med Louise, Sara och pojkvännen Björn. Fantastisk mat och utsikt över Skiathos. Kan varmt rekommenderas!

Björn Johanson, Sara Warnqvist, Louise Warnqvist, Mats Warnqvist på The Windmill.


Oreoi på ön Evia.

Nu lämnar vi ögruppen Norra Sporaderna och seglar innanför den stora ön Evia som ligger utanför det Grekiska fastlandet norr om Athen.
Vårt första stopp blir i den lilla byn Oreio på nordsidan.
Här finns bl.a en stor massiv marmortjur på torget som fiskare drog upp ur havet på 1960-talet. Förmodligen är tjuren uthuggen ur ett stort marmorblock under tiden för det antika Grekland?

Nu är det väldigt varmt. Både jag och Sara mår dåligt av värmen och jag försöker sova en stund på eftermiddagen men det är 34-grader inne i båten och ännu varmare i skuggan i sittbrunnen. Helt vindstilla. Enligt prognosen skall det bli åska i morgon och vi ser redan stora måln i horisonten. Nu längtar vi efter regn och i morgon är det midsommarafton. 


Marmor tjuren i Oreio på ön Evia.




Mamma Mia kyrkan på ön Skopelos

Vi ankrar nedanför kapellet på norra delen av ön Skopelos där Mamma Mia filmen spelades in i Grekland.
Sara Warnqvist och Björn Johanson tar jollen till stranden och klättrar upp i trapporna till Mamma Mia Kyrkan likt Meryl Streep medans Louise och jag är kvar ombord och spelar ABBA musik i högtalarna.



Seglar till Skopelos

Efter en natt för ankars i naturhamn ute på "långfingret" av den Grekiska "gaffeln" så seglar vi 50 Nm över Egeiska havet till ön Skopelos.

Skopelos är en mycket trevlig ö och det är inte många veckor sedan jag var här med grabbseglingsgänget över Kristiflygarehelgen och cyklade.
Sara och Björn tycker det är för varmt (33 grader) för att cykla denna gång.

I Skopelos hamn ligger vi gratis utan hamnavgifter. Grekerna har inte riktigt förstått det där med att ta betalt för hamnavgift.

Lämnar Porto Carras för att segla till Riposto på Sicilien.

Den 14 juni 2015 lämnar vi Porto Carras som varit vår vintermarina sedan Augusti 2014.
Vi tar avsked från "Motormännen" Anthony och vår trevlige grekiske granne på segelbåten Goodspeed.
Någon ny marinchef är tydligen ännu inte rekryterad sedan Kostas fick sluta i vintras. Nu skall vi segla hela vägen till Sicilien och dessutom gå runt Peleponesos eftersom vi redan gått Corintkanalen 2013.
Det är ca 1000 sjömil och vi beräknar att vara framme ca 30 juli. Vår nya marina blir Riposto utanför Catania.

Med ombord, förutom jag, Louise och vår hund Theo, är vår dotter Sara Warnqvist och hennes nya pojkvän Björn Johanson. Båda studerar till läkare på Karolinska institutet i Stockholm. 
De flög till Thessanoliki och skall segla med oss första veckan via Norra Sporaderna och innanför ön Evia där vi skall släppa av dem på fastlandet så de kan flyga hem till Stockholm från Athen.

Sara Warnqvist och Björn Johanson njuter i morgonsolen ombord på segelbåten Mon Ami.

Vår trevlige grekiska granne i Porto Carras som mest bryggseglar med sina båda cockerspaniel hundar.